Tagged: Besviken

Jag är en stor fan av open-world spel, och Far Cry serien har alltid levererat, speciellt med Far Cry 3 och 4. När Ubisoft visade upp Far Cry Primal för första gången och jag då fick veta att det ska utspela sig 10 000 BC blev jag rätt orolig, då jag älskar att uppgradera mina pang-pang vapen med sikten och ljuddämpare, och hur kul kan ett pilbåge vara? Sen att Far Cry Primal skippar hela multiplayer delen känns som ett steg bakåt. Visst spelade jag inte mycket multiplayer i form av death match m.m, men däremot co-op delen var något jag gillade med Far Cry 4.

 

Men bestämde mig i alla fall att plocka upp Far Cry Primal på releasedagen, och nu sitter jag här, inte ens 1 vecka senare och tagit platina trophyn, så man kan ju på så sätt tro att spelet är kort men dock har jag legat sjuk och praktiskt taget spelat non-stop.

Saknaden av pang-pang vapen försvann direkt efter jag landat mitt första headshot med pilbågen, men vapen utbudet i Far Cry Primal är riktigt uselt, men vad kan man förvänta sig i spel som utspelar sig under denna tidsperiod? Jag använde under hela spelets gång bara pilbågen och spjut, då närstrider med en klubba kändes väldigt dåligt designat, speciellt efter jag precis hade spelat klart Dying Light. Visst använde jag dem andra vapen senare efter spelets huvudstory var avklarad, men då bara för jag ville ha diverse vapens trophy/achievement.

Något som Ubisoft verkligen lyckades med i Far Cry 3 och 4 var deras antagonister Vaas och Pagan Min, mer älskvärda “bad guys” får man leta efter och det är här Far Cry Primal faller helt! Spelets antagonist är ledaren av en kannibal by vid namn Ull, som dyker upp 2-3 gånger under hela spelets gång och är så förbannat tråkig och meningslös, jag brydde mig helt enkelt inte om han. Och storyn är även den helt blek och ointressant, resultatet av detta blir då brist på motivation att kämpa sig vidare.

Protagonisten man spelar med vid namn Takkar lider även av samma problem som spelets bad guys. Förutom att karaktären heter Takkar och blir en s.k beast master så har Takkar inte någon personlighet alls, och på så sätt bryr jag mig inte ett dugg om karaktärer.

 

Något som Far Cry Primal däremot brilljerar med är dess atmosfär, världen vi får röra oss i är otroligt vacker och dag/natt cykeln är perfekt, det var flera gånger under spelet då jag klättrat upp på ett berg där jag bara ställde mig och beundrade utsikten, Far Cry Primal är verkligen vackert!

En stor del av spelet går ut på att jaga, och för första gången i ett Far Cry spel så passar det in, då du behöver skinn, ben m.m för att tillverka dina vapen och utrustning för t.ex skydda dig mot kylan i norr, då i tidigare delar användes “skinning” av diverse djur att göra t.ex en större plånbok… Det kändes bara retarderat.

 

Nu låter det som att jag hatar Far Cry Primal, men det gör jag verkligen inte, att jag satt och sträck spela trots att jag inte mådde nåt vidare ( influensa ) talar för detta. Men jag hade gärna haft en story som hade mer att berätta, och att göra Ull till ett mycket större hot till spelaren. Det är skönt att se Ubisoft testa något nytt för en gångs skull istället för den årliga “copy-paste” skiten dem pumpar ut år efter år ( Assassin’s Creed ), och Far Cry Primal är verkligen ett steg i rätt riktning.

 

 

Skulle jag då rekommendera spelet? Absolut! Men inte till nypris! Jag skulle vänta tills Far Cry Primal är på rea.

 

Jag måste däremot avsluta med detta, förhandsbokade man eller får en s.k “Day One Edition” så får man en mammut DLC, och måste säga att detta är nog dem sämsta jävla DLC jag varit med om sen Oblivion’s Horse armor… Avoid at all costs!!!

Det var 6 år sedan ID Software släppte ut ett spel senast, och det var “ficklampe” spelet Doom 3, och vi har länge blivit retade av lite bilder på deras nästa spel vid namn Rage. Året är 2029 och en enorm astroid är på väg att träffa jorden, finns inget människorna kan göra åt saken, utan enda sättet att försöka överleva var att bygga s.k Arks som grävdes ner i marken där man blir nedfrusen i kryostais och sen hoppas att senare vakna upp till liv och försöka fortsätta sina liv trots denna katastrof.

Du börjar spelet med att du vaknar upp lite väl sent, lite mer än 100 år försent för att vara exakt och hela världen är ett post-apokalyptiskt helvete ( …den idén har vi “aldrig” sett förut ). Du kliver ur din Ark och blir snabbt hittad en ledaren av en liten by. Det visar sig sen att s.k “Ark Survivors” är eftertraktade men du hade turen att träffa på en vänlig själ som vill dig väl. Just här tar storyn slut känns det som, den vänliga själen vars röst görs av John Goodman skickar iväg dig på diverse uppdrag och när dessa är avklarad slussas du vidare till nästa stad. Detta är ett mönster som återupprepar sig hela tiden genom spelet, inte ens karaktären du spelar visar någon sorts form av mänsklighet och finns inga val du själv får göra, protagonisten skulle lika gärna kunna vara “The Doom Guy”. I dem städer du besöker träffar du på diverse människor med dem flesta är totalt ointressanta och glöms snabbt bort.

Lite senare får du reda på att en grupp som kallar sig “The Authority” har tagit makten och fungerar som en diktatur, du träffar på en rebell faktion som anser att du har vad som krävs för att stoppa dem och du är deras ända hopp ( Hmm, Resistance 3 vibb här ). Utan att få reda på varför slussas du iväg på fler uppdrag för att sen försöka sätta stopp på The Authority.

Rage är utan tvekan ett sjukt snyggt spel, och det flyter på nåt så otroligt bra ( här märker vi skillnaden mellan 30 och 60 bilder per sekund ), Men spel handlar inte bara om grafik, och det blir mer än påtagligt i Rage, Visst kontrollerna funkar, men meny systemet är förjävligt. Men där Rage verkligen faller totalt är själva storyn och upplevelsen. Det är nästan så att Rage mer känns som ett glorifierat tech-demo, och att ID Software bara ville visa upp sin nya grafikmotor id Tech 5. Visst att slänga in en liten race del i spelet var lite små kul till en början, för att sedan bara bli sjukt långtråkigt.

Jag hade höga förhoppningar på Rage, men blev faktiskt ruggit besviken på slutresultatet. Och Rage kan nog mycket väl ha nåt av spelhistoriens sämsta slut _någonsin_

Betyg 7/10